Registrera dig på vårt nyhetsbrev och få 5% rabatt på nästa beställning! ✨
🗓 2022-11-02 👤 Tara Rezaie Farmand

Glutamatångest eller "den kinesiska restaurangens syndrom"

"Kinesisk restaurang syndrom" - är det tänkt att vara en medicinsk term? För det första: Nej, det är det inte! Men hur kom det sig att en anhopning av olika symptom fick detta namn? Här är en liten historia om glutamat.

Glutamatångest eller "den kinesiska restaurangens syndrom"

"Kinakrogssyndromet" nämndes första gången 1986 i ett brev till redaktören av Dr Robert Ho Man Kwok i New England Journal of Medicine. Dr Kwok rapporterade huvudvärk, hjärtklappning och en känsla av domningar i nacken efter att ha ätit på kinesiska restauranger. Han spekulerade i möjliga orsaker till dessa symptom och stötte bland annat på smakförstärkaren glutamat. Hans brev till redaktören trycktes under rubriken "Chinese restaurant syndrome". Andra läkare skrev sedan till tidskriften och beskrev liknande symptom efter att ha ätit kinesisk mat. En kort tid senare rapporterade New York Times om en nyupptäckt sjukdom som kallades "Chinese restaurant syndrome", som sades vara kopplad till glutamat - och myten var född.

Vad är egentligen glutamat?

Glutamat, även känt som MSG eller mononatriumglutamat, är ett salt av glutaminsyra, som förekommer naturligt i människokroppen. Det används som smakförstärkare i matlagning i form av ett vitt, luktfritt pulver. Glutamat är ansvarig för den beryktade umamismaken. Umami betyder "salt" och kallas också för den femte smaken. Den ger maten en kraftig, salt ton och tillför smak.

Glutamat i livsmedel

Men glutamat finns inte bara som pulver i snabbköpet. Det finns också i livsmedel: Tomater, svampar, jordnötter och sojasås är bara några av de livsmedel som naturligt innehåller glutamat, vilket är anledningen till att de har en så distinkt smak.

Vilken effekt har glutamat?

Efter att det så kallade "kinarestaurangsyndromet" hade etablerats genomfördes ett antal studier i ämnet, som tyvärr var allt annat än vetenskapliga: antingen tillfrågades studiedeltagarna direkt om de led av "kinarestaurangsyndromet" eller så visste de redan att de skulle äta glutamat innan de intog det och utvecklade motsvarande symtom som ett resultat. Det faktum att ingen av dessa studier egentligen hade något med vetenskap att göra hjälpte tyvärr inte alls till att etablera "Chinese Restaurant Syndrome". Det finns sedan länge vetenskapliga studier som visar att glutamat är ofarligt. Det finns heller inga korrekt genomförda studier som kan bevisa en effekt av glutamat. Att pulvret skulle ha något med viktuppgång att göra kan också förklaras med att glutamat är en smakförstärkare. Dessa ämnen gör att maten smakar bättre, vilket innebär att vi riskerar att äta för mycket av den. Kanske är detta också förklaringen till de symptom som Dr Kwok beskriver, såsom magont och illamående. Myten om "kinarestaurangsyndromet" lever dock kvar.

Glutamat, som ibland används i det kinesiska köket, är samma smakförstärkare som i tyska potatischips eller frysta pizzor. Även kryddan Maggi innehåller glutamat.

Smakförstärkare E621

Så vi kan dra slutsatsen: Smakförstärkare har ingen kulturell bakgrund och kan inte hänföras till ett visst kök. Glutamathalten i kinesisk mat är varken hälsosammare eller ohälsosammare än glutamathalten i tysk mat. Och om du vill undvika glutamat bör du kontrollera ingredienserna i alla livsmedel och se upp för tillsatsen av E621.

Om du föredrar chips utan glutamat bör du ta en titt i vår butik. Linschipsen och tortillachipsen med spenat övertygar även utan smakförstärkare.